Nu har vi gjort första febern, bara en dag och inte så hög feber vilket nog var en mjukstart. Dagen efter vaccination så jag visste till och med om orsaken. Bra mjukstart. Men helt bekväm är man ju inte OCH saknaden är enorm efter den person som var min trygghet i så många år. Den person som med gaaanska bra tålamod berättade att nää..alla bebisar dör inte bara för de har feber. Ja, jag behöver höra det. Personen som aldrig stressade upp sig eller visade oro vad som än hände. Jaja, nu måste jag bli den personen och jag kämpar för det, så det var skönt med mjukstart. Fasar för den rejäla febern och de ensamma nätter jag har. Usch....
Förra veckan var det pappavecka men en lite ovanlig sådan. Dels var det min tur att "jobba", dags för två dagar på högskolan men skulle även sälja min älskade häst, min svarta prins från island! Jag körde mot fodervärden och kände mig liiite deppig. Såg en barnvagn i hennes trädgård och jag visste ju att hon blivit mormor i sommar. Frågade lite käckt om hon var barnvakt....nä vis. hon, min dotter dog tre veckor efter förlossningen. Det var ju som att dra ner en svart rullgardin, herregud vilket öde... Hon hade haft cancer i över sju år och hade en högsta dröm att få barn. Dock trodde de inte att hon skulle kunna bli gravid så glädjen var ju enorm när hon blev det. Tyvärr gjorde hormonerna att cancern vaknade och blev argsint. Hon fick tre veckor med sin vackra bebisflicka i en sjukhussäng... Vilket livsöde... Fodervärden berättade att min svarta prins gav henne enormt stöd i sorgen och vet ni vad? Det har aldrig varit lättare att sälja en häst trots att han betytt så mkt för mig och min dotter. Här kommer han få stanna och bli älskad precis som han är värd. Efter några timmar där styrde jag bilen hemåt och tårarna rann... Inte för hästen utan för bebisflickan och hennes mamma... Livet är fan inte rättvist...
Torsdagen började med lite gnabb med papps och eftersom jag skulle lämna min Skrutt där så kändes det sååå där...grät när jag körde mot högskolan. Hade bestämt att börja med en halvdag, både för Skrutts skull men framför allt för min egen skull. Allt gick bra, Skrutt fick bröstmjölk i nappflaska av Papps på fm och sen kom ju jag hem. Höll hårt i Skrutt resten av dagen. ;-). Fredagen skulle bli heldag. Började dock bättre hemma så inga tårar. Jättebra föreläsningar!!!! Skrutt fick nappflaska på fm och sen kom Papps med honom till mig så jag kunde amma och fixa lite extra till flaskan. Sen körde jag hem en timme tidigare men det blev ju nästan en hel dag trots allt och jag slapp ge honom ersättning!
Jag själv blev så lycklig av mina skoldagar! Såååå himla roligt och man blir ju full med inspiration. Synd man inte jobbar för jag ville inget annat än ta tag i olika bensår!! Hihi... Hittade mig själv lite, vägrade falla ner i negativiteten utan hittade mitt eget sätt att tackla värden, med positivt tänkande. Hoppas jag kan behålla det lite nu... Men lätt att falla tillbaka när jag känner mig rastlös... Längtar efter mitt jobb!!!!
Nästa vecka ska jag till en enhetschef i Kristianstads kommun. Jag skickade ett mail och frågade om timanställning. Lämnade inte mobilnr men de letade upp det på Eniro och ville att jag skulle komma direkt för lite träff. Tänk, man är i alla fall eftertraktad i arbetslivet, känns skönt på något vis. Nu gäller det att jag tuffar till mig, jag har ju verkligen chans att vara kräsen OCH begära rejäl lön!! Finns några kommuner till att välja på ju... Pepp pepp till mig, det är nu studielånet ska betala sig.... ;-) ;-)
Men först resten av denna vecka med mina stora, goa barn!!! Grymt att vara utan dem halva tiden...bläää. Till helgen är det val, ett enormt spännande val. Har nog bestämt mig nu...wow!! Så svårt denna gång. Men man vet aldrig, kan ju ändra sig, flera dagar kvar ju...
Nuuu amma lite!!!
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar