Kära hjärtat, nu är det inte långt borta. Jag ser det runt hörnet, där, ser ni? Där kommer mitt nya liv, det rusar mot mig nu.... Jag luktar friheten, ja gud va gott det luktar, underbart!
Nu får vi nycklarna om 6 dagar, på måndag. Helt sjukt, tiden har gått så fort, vem kunde ana att jag trots allt mår så bra som jag gör nu? Ska absolut inte säga att jag dippar ibland, hade en svacka förra veckan. Var på banken med exet i torsdags och avslutade vårt ekonomiska liv. Jag klarade det utan tårar men det var ganska tufft. Inte brukar det se ut så när vi varit på banken. Sen pratade han och banktanten massa annat också som jag rakt inte ville höra.... Ett tag var jag på väg att resa mig och gå men tog fram lite extra styrka och satt kvar. Tackade banktanten när jag gick och sen slog jag upp dörren och då kunde jag äntligen låta tårarna komma. Grät en skvätt i bilen, sörjde tryggheten som försvann i ett nafs. Nu måste jag stå på egna ben med allt det där som jag inte har tagit hand om på måååånga år. Åkte hem till mams för dottern var där och grätt en skvätt till sen va det bra! Kände mig liiite down på kvällen...
Dagen efter kom då midsommarafton. Vaknade med ett tungt moln över huvudet. Kändes förfärligt jobbigt. Då skulle en av de finaste högtiderna firas med en man som inte längre vill vara med mig och två barn som man ska spela teater för. Ja herregud.... Pratade med en kär vän en stund och blev lite piggare. Sen ringde älskade systern och räddade dagen till mig. Hon bjöd hem mig och barnen, efter en kort funderare och tanken på att nästa afton ska exet fira med barnen och då minskade mitt dåliga samvete... Så jag tog barnen med mig och körde till syster och fick en riktigt trevlig midsommar! Såååå, en jobbig start med ett bra slut!
Just nu har jag svårt att beskriva mina känslor. Det är en mycket hög fart och det svänger grymt fort, mest upp men ibland kommer det en liten neråtbacke. Ikväll har jag så svårt att lugna ner själen, känslan att dra iväg är stor, måste stanna lite till. Har ingenstans att ta vägen, jag måste jobba och jag måste ta hand om mina barn. Tror det är tur men själen är så svår att stoppa just nu... Bromsen känns lite halvtrasig, måste nog se över den och laga den lite.... Eller ska jag kanske strunta i det? Låta själen leva loppan och göra liite som den vill? Asch...
Japp, har börjat packa. Plockat lite här och där, får se om lådorna räcker. Bara packat sådant som jag vet är mitt. Måste pressa exet på vad jag ska ta med mig av det som är vårt. Han åker nämligen bort i helgen så då är det svårt... Ska försöka få det mesta packat i helgen för tänkte köra lite lådor i bilen varje dag efter jobb. Fälla sätet och lasta in några innan jobb och sen köra dit direkt efter jobb... Det är väl lite effektivt? Vill komma på plats på fredagen... Sen tänker jag ta första veckan på semestern att röja efter mina hästar och flytta dem... SEN ska jag försöka få ordning på livet... Så ser mina planer ut, kaaaaan komma något imellan, vad vet jag! ;-)
Så jag köra på lite till, snart dags att tacka gamla livet för sig och lämna det bakom sig. Ska inte se bakåt, bara framåt. Ska höja hakan, titta uppåt med stolt blick. Jag ska uppföra mig mot alla från det gamla livet men ALDRIG spela någon annan längre. Nu ska jag bara vara jag.... Jag ska välja vägen själv och kommer inte att ånga det. Jag kommer att välja den väg som bara jag vill! Kommer så klart ta hänsyn till mina barn och övrig familj men valet kommer att vara mitt! Ja herregud..... Shit va SPÄNNANDE det ska bli!
KRAM
tisdag 25 juni 2013
lördag 8 juni 2013
Mitt i natten!
Sitter här ensam i köket, klockan är snart 1 på natten. Borde så klart sova men vill inte riktigt än. Vill inte att dagen ska ta slut, vill bara vara kvar här lite till... Har varit en bra dag denna lördag.... Fast får väl börja att berätta om veckan eller?
På vår nationaldag så åkte jag med mina kära arbetsvänner till Ullared. Gick inte runt och grät denna gång, skönt. Köpte dock inte så mkt för jag vill först flytta in och se hur jag ska ha det. Dock blev det lite till dottern, hon har ju önskat lite USAigt på sitt rum. Blev en jättefin tavla, två kuddar, en filt plus påslakanssätt... Sonen hade som vanligt bara en önskan, Wunderbaums... Han fick 9 stycken även denna gång! Hihihi... Sminkavdelningen blev det också, dottern hade en lååång lista som denna icke-smink-kunnige kvinnan försökte få ihop. Tror jag lyckades bra, blev bara en miss hörda jag sen när jag kom hem!
Äntligen en sovmorgon på fredagen, alltså igår. Tror du man kan sova länge?? Näpp, klockan 07 sa det pling och så var jag pigg och vaken... Suck... Jaja, upp och börja tvätta lite kläder bla... Vädret var ju toppen och eftersom jag var uppbokad hela eftermiddagen så fick jag faktiskt solat en timme på förmiddagen. Skönt. In i duschen och sen körde jag till frissan. Blev äntligen av med lite hår, skönt. Nu kan jag nog få till lite frisyr igen...
Efter frisörbesöket så körde jag direkt till mitt jobb, nu skulle jag jobba några timmar. Hade den där kluriga omläggningen, skulle ju egentligen göras på torsdagen men då hade vi ju stängt. Helt ok att komma in en ledig dag att göra det, behöver både flex och sen känns det bra att kunna ställa upp med det till goa patienter som faktiskt behöver den hjälpen. Fick högsta betyg av patienten efter vilket betyder att det gick riktigt bra. Nöjd kunde jag säga trevlig helg till mina bästaste kollegor och sen gå ut i värmen igen. Konstigt att jobba bara 2 timmar!
På kvällen red jag med dottern och hennes vän. Jaaa, vad ska man säga. En ljuvlig tur. Solen lyste fortfarande, nyslaget hö som doftar så gott och tre tjejer som snackar och fnittrar. Gör gott i själen! En häst som skrittar på och verkar nöjd, jaaa, det är gott att leva ibland...
Idag, lördag då? Jo, vi åkte till nya huset idag, alla utom en av oss som ska bo där. Vi mätade inför väggbygge och gick igenom med ägarna vad som skulle lämnas kvar och vad vi fick köpa. Alltså, så fort jag kliver in i det huset så känner jag att japp, här kan jag bo! Ljuvligt!! Klev in på mitt rum och tittade ut, ser bara träd! Perfekt, där kan jag sitta eller ligga och titta ut och låtsas att jag är i mitt skogshus mitt i skogen! Perfekt! Mätade upp var sängen skulle stå och vet nu att det inte är några problem med att den ska få plats. Får till och med plats med ett sängbord! Tar med mig möblerna jag ska ha sen får jag se om jag kan sätta dit mer. Hade gärna velat ha en bokhylla också, tror nog jag får plats med det... Och så mkt det hade hänt i trädgården sedan jag var där sist. Allt var utslaget och det är NOLL insyn förutom på ett ställe. Såååå jäkla bra! Trädgården ligger i söderläge men tack vare träden så finns där gott om skugga när det blir för varmt! Nää, gillar verkligen huset och trädgården!! Kommer att bli så himla bra!!
Efter husbesöket så hängde jag hos syrran lite. Barnen gick iväg på marknad och vi solade en stund. Sen åkte jag hem för nu skulle det frossas i kärlek, romantik och vackra kläder, dags för bröllop på tvn... Som vanligt så snyftade jag till det, speceillt när Marie Fredriksson sjöng för brudparet... Sååå vackert. Suuuck... Min dotter satt och skrattade åt mig och gnällde på allt på bröllopet! Sen kom även sonen och började älta om att det var vi som betalade det! Blev till sist sur på allvar och skällde lite på dem, lååååt nu mig sitta här och böla och titta på de vackra, förälskade människorna! Grr.... Som vanligt så sörjde jag lite att jag aldrig fått stå brud... Ingen som velat gifta sig med mig,,,snyyyyft.... Men det är väl aldrig för sent? Hihi.... Under sker ju då och då...
Hade en magisk kväll även ikväll. Sommarkvällar är så mysigt. Först hjälpte jag dottern att longera sin häst, därefter gick jag min promenix i solnedgången. Känner att mina ben är piggare, dock känner jag av benhinnerna lite just nu men sjunger för mig själv, gå, bara gå... Lyssnar på musik samtidigt och tyvärr hänger inte benen med mitt hjärta för hjärtat vill SPRINGA fram, ja nästan flyga fram.... Men det dröjet kanske inte så länge till jag kan springa lite?? Sprang några steg och det kändes ok... Ska kanske ta det lite lugnt med det men huvudet vill mer än kroppen just nu.... Efter promenaden så vill dottern att jag tittade på henne när hon "lekte" lite med min goa häst. Hon sprang runt lite med honom på ridbanan, utan grimskaft och han följe henne som en hund. Sen kom hon på att hon ville prova rida honom i bara grimma, okej sa jag... Hon red och red, i bara grimma... Hon såg så lycklig ut och jag kände att jag blev lika lycklig... Underbara häst, vad han ställer upp för oss! Han är guld värd...
Jaha... Min själ då? Den springer runt i hundra knyck... Får inte lugn på den, vet inte hur jag ska göra... Eller vill jag få stopp på den? Ska den få rusa runt? Min dotter skrattade på ridbanan ikväll och sa, viiilken tur jag provade rida i bara grimma!! Ja sa jag till henne, man måste prova! Kan bli pannkaka av det men då har man i alla fall provat! Kom ihåg en serie som gick på tv när jag var ung, om hästar, minns du den bonussyster?? Där sa ridläraren, kasta hjärtat över hindret och hoppa efter själv. Det är ju ett bra ordspråk ju... Tänkte på det sen, herregud, det är ju så man måste göra ju. Inte stå vid kanten och vela... Det är nog bara till att hoppa!!!! Visst, man kan slå sig meeen man kan lika bra flyyyyyga, det vet man ju inte innan ju... Tror nog att jag hoppar... Livet kan ju vara så himla roligt, jag tror jag bara hoppar och ser var jag landar! Kanske måste man träna sina vingar lite, de är nog ganska otränade men efter några försök så tror jag flygkunskapen ökar....
Flummar jag? Ja, förmodligen... Får väl skylla på mina gener eller, mamma???? ;-) Klockan rusar, jag booorde sova... Men vill icke sova.... Det kan man välja bort en gång känner jag.... Imorgon är en annan dag.... Exet har varit borta på jobbresa nu i snart 5 dagar. Gör gott i min själ att inte träffa honom och det gör också att jag ser mer framemot att flytta... Jag vill ha min frihet på allvar nu, jag vill leva igen... Denna väntan dödar livsgnistan lite... Som tur är så åker han iväg tre dagar nästa vecka också!! Skönt... Inte så att jag tycker illa om honom men just nu är det skönare att inte träffa honom.... Tror nog att vi kommer att kunna samarbete bra känner jag just nu i alla fall. Ingen vinner på att vi bråkar... Allra minst våra kära barn!
Näää, nu får det vara slutflummat för ikväll!! Hihihi....
KRAM
På vår nationaldag så åkte jag med mina kära arbetsvänner till Ullared. Gick inte runt och grät denna gång, skönt. Köpte dock inte så mkt för jag vill först flytta in och se hur jag ska ha det. Dock blev det lite till dottern, hon har ju önskat lite USAigt på sitt rum. Blev en jättefin tavla, två kuddar, en filt plus påslakanssätt... Sonen hade som vanligt bara en önskan, Wunderbaums... Han fick 9 stycken även denna gång! Hihihi... Sminkavdelningen blev det också, dottern hade en lååång lista som denna icke-smink-kunnige kvinnan försökte få ihop. Tror jag lyckades bra, blev bara en miss hörda jag sen när jag kom hem!
Äntligen en sovmorgon på fredagen, alltså igår. Tror du man kan sova länge?? Näpp, klockan 07 sa det pling och så var jag pigg och vaken... Suck... Jaja, upp och börja tvätta lite kläder bla... Vädret var ju toppen och eftersom jag var uppbokad hela eftermiddagen så fick jag faktiskt solat en timme på förmiddagen. Skönt. In i duschen och sen körde jag till frissan. Blev äntligen av med lite hår, skönt. Nu kan jag nog få till lite frisyr igen...
Efter frisörbesöket så körde jag direkt till mitt jobb, nu skulle jag jobba några timmar. Hade den där kluriga omläggningen, skulle ju egentligen göras på torsdagen men då hade vi ju stängt. Helt ok att komma in en ledig dag att göra det, behöver både flex och sen känns det bra att kunna ställa upp med det till goa patienter som faktiskt behöver den hjälpen. Fick högsta betyg av patienten efter vilket betyder att det gick riktigt bra. Nöjd kunde jag säga trevlig helg till mina bästaste kollegor och sen gå ut i värmen igen. Konstigt att jobba bara 2 timmar!
På kvällen red jag med dottern och hennes vän. Jaaa, vad ska man säga. En ljuvlig tur. Solen lyste fortfarande, nyslaget hö som doftar så gott och tre tjejer som snackar och fnittrar. Gör gott i själen! En häst som skrittar på och verkar nöjd, jaaa, det är gott att leva ibland...
Idag, lördag då? Jo, vi åkte till nya huset idag, alla utom en av oss som ska bo där. Vi mätade inför väggbygge och gick igenom med ägarna vad som skulle lämnas kvar och vad vi fick köpa. Alltså, så fort jag kliver in i det huset så känner jag att japp, här kan jag bo! Ljuvligt!! Klev in på mitt rum och tittade ut, ser bara träd! Perfekt, där kan jag sitta eller ligga och titta ut och låtsas att jag är i mitt skogshus mitt i skogen! Perfekt! Mätade upp var sängen skulle stå och vet nu att det inte är några problem med att den ska få plats. Får till och med plats med ett sängbord! Tar med mig möblerna jag ska ha sen får jag se om jag kan sätta dit mer. Hade gärna velat ha en bokhylla också, tror nog jag får plats med det... Och så mkt det hade hänt i trädgården sedan jag var där sist. Allt var utslaget och det är NOLL insyn förutom på ett ställe. Såååå jäkla bra! Trädgården ligger i söderläge men tack vare träden så finns där gott om skugga när det blir för varmt! Nää, gillar verkligen huset och trädgården!! Kommer att bli så himla bra!!
Efter husbesöket så hängde jag hos syrran lite. Barnen gick iväg på marknad och vi solade en stund. Sen åkte jag hem för nu skulle det frossas i kärlek, romantik och vackra kläder, dags för bröllop på tvn... Som vanligt så snyftade jag till det, speceillt när Marie Fredriksson sjöng för brudparet... Sååå vackert. Suuuck... Min dotter satt och skrattade åt mig och gnällde på allt på bröllopet! Sen kom även sonen och började älta om att det var vi som betalade det! Blev till sist sur på allvar och skällde lite på dem, lååååt nu mig sitta här och böla och titta på de vackra, förälskade människorna! Grr.... Som vanligt så sörjde jag lite att jag aldrig fått stå brud... Ingen som velat gifta sig med mig,,,snyyyyft.... Men det är väl aldrig för sent? Hihi.... Under sker ju då och då...
Hade en magisk kväll även ikväll. Sommarkvällar är så mysigt. Först hjälpte jag dottern att longera sin häst, därefter gick jag min promenix i solnedgången. Känner att mina ben är piggare, dock känner jag av benhinnerna lite just nu men sjunger för mig själv, gå, bara gå... Lyssnar på musik samtidigt och tyvärr hänger inte benen med mitt hjärta för hjärtat vill SPRINGA fram, ja nästan flyga fram.... Men det dröjet kanske inte så länge till jag kan springa lite?? Sprang några steg och det kändes ok... Ska kanske ta det lite lugnt med det men huvudet vill mer än kroppen just nu.... Efter promenaden så vill dottern att jag tittade på henne när hon "lekte" lite med min goa häst. Hon sprang runt lite med honom på ridbanan, utan grimskaft och han följe henne som en hund. Sen kom hon på att hon ville prova rida honom i bara grimma, okej sa jag... Hon red och red, i bara grimma... Hon såg så lycklig ut och jag kände att jag blev lika lycklig... Underbara häst, vad han ställer upp för oss! Han är guld värd...
Jaha... Min själ då? Den springer runt i hundra knyck... Får inte lugn på den, vet inte hur jag ska göra... Eller vill jag få stopp på den? Ska den få rusa runt? Min dotter skrattade på ridbanan ikväll och sa, viiilken tur jag provade rida i bara grimma!! Ja sa jag till henne, man måste prova! Kan bli pannkaka av det men då har man i alla fall provat! Kom ihåg en serie som gick på tv när jag var ung, om hästar, minns du den bonussyster?? Där sa ridläraren, kasta hjärtat över hindret och hoppa efter själv. Det är ju ett bra ordspråk ju... Tänkte på det sen, herregud, det är ju så man måste göra ju. Inte stå vid kanten och vela... Det är nog bara till att hoppa!!!! Visst, man kan slå sig meeen man kan lika bra flyyyyyga, det vet man ju inte innan ju... Tror nog att jag hoppar... Livet kan ju vara så himla roligt, jag tror jag bara hoppar och ser var jag landar! Kanske måste man träna sina vingar lite, de är nog ganska otränade men efter några försök så tror jag flygkunskapen ökar....
Flummar jag? Ja, förmodligen... Får väl skylla på mina gener eller, mamma???? ;-) Klockan rusar, jag booorde sova... Men vill icke sova.... Det kan man välja bort en gång känner jag.... Imorgon är en annan dag.... Exet har varit borta på jobbresa nu i snart 5 dagar. Gör gott i min själ att inte träffa honom och det gör också att jag ser mer framemot att flytta... Jag vill ha min frihet på allvar nu, jag vill leva igen... Denna väntan dödar livsgnistan lite... Som tur är så åker han iväg tre dagar nästa vecka också!! Skönt... Inte så att jag tycker illa om honom men just nu är det skönare att inte träffa honom.... Tror nog att vi kommer att kunna samarbete bra känner jag just nu i alla fall. Ingen vinner på att vi bråkar... Allra minst våra kära barn!
Näää, nu får det vara slutflummat för ikväll!! Hihihi....
KRAM
tisdag 4 juni 2013
Jag flyyyyger....
Veckan som gått har varit bra. Jag har jobbat på som vanligt. I torsdags fick jag köra till Malmö, till Endokrinavdelningen på SUS. Ska nämligen få en patient med en extra klurig omläggning och därför fick jag köra dit och vara med på en omläggning. Mkt intressant! På fredagen, som egentligen är min lediga dag körde jag med en kollega till Lund för en utbildning inför nya journalsystemet. Tror det kan bli bra det där med nytt journalsystem. Kul när det händer lite... ;-) Efter den utbildningen så körde vi direkt till vårt jobb för vi hade finfrämmad där!! Äntligen fick vi träffa våran kollegebebis!! Söta söta lilla flicka! Hon stod rak som en fura i mammas famn. Jag fick hålla lite och det var så gosigt så... Söta bebisar... Ja, så klart blir man sugen på en bebis men nää, tror ett barnbarn blir lagom för mig! Hihihi
Jag har många funderingar nu när jag går i väntas tider. Det är ju en väntan just nu, det börjar närma sig med flytt.... Jag ser verkligen framemot att starta upp det nya. Jag ser dock mindre framemot att packa och dra i allt... Usch... Många tjatar att jag ska börja packa, jaaa, får väl ta tag i det... Men det känns sjukt jobbigt och suget finns inte alls. MEN suget på livet finns. Guud vilken röra det är i mig just nu... Känns som jag vill flyyyyga iväg. Vill bara dra iväg, ut i världen eller något ditåt... Det är nog tur att jag har mitt jobb annars hade jag flugit iväg. Ja och barnen då också så klart! Men det vaknar upp saker i mig som sovit en längre tid. Känner inte riktigt igen det men gillar det. Det är nog sådana sider jag stoppat undan en längre tid, sider som inte passar in i ett välorganiserat familjeliv skulle jag tro.... Ska man locka upp det till ytan? Blir jag odräglig då? Jag vet inte... Tror jag låter det ligga där och bubbla lite och se hur det tar sig... Hihi...
Dra iväg med ett tält, lägereld, musik och näää, ingen röka men typ... Haha... Känner för att flumma iväg i livet... Inte röka, det skulle ALDRIG distriktssköterska i mig godkänna men förövrigt, liiite flum... Är det 40-årskris eller singellivet som kör igång allt detta? Det är väl bara att hänga med och se...
Jag funderar på mitt liv de senaste åren, har det varit mitt liv? Eller har jag varit någon annan? Va det bra i relationen eller var det bara "som vanligt"? Ja, det är mkt som snurrar runder och jag väljer att låta de snurra på. Ibland poppar det upp ett svar, ibland får det snurra lite till... Hihihi... Nä... Vi får se var det bär hän...
Nu har jag inte tid till detta mer!!! Mkt att stå i!! ;-)
KRAM
Jag har många funderingar nu när jag går i väntas tider. Det är ju en väntan just nu, det börjar närma sig med flytt.... Jag ser verkligen framemot att starta upp det nya. Jag ser dock mindre framemot att packa och dra i allt... Usch... Många tjatar att jag ska börja packa, jaaa, får väl ta tag i det... Men det känns sjukt jobbigt och suget finns inte alls. MEN suget på livet finns. Guud vilken röra det är i mig just nu... Känns som jag vill flyyyyga iväg. Vill bara dra iväg, ut i världen eller något ditåt... Det är nog tur att jag har mitt jobb annars hade jag flugit iväg. Ja och barnen då också så klart! Men det vaknar upp saker i mig som sovit en längre tid. Känner inte riktigt igen det men gillar det. Det är nog sådana sider jag stoppat undan en längre tid, sider som inte passar in i ett välorganiserat familjeliv skulle jag tro.... Ska man locka upp det till ytan? Blir jag odräglig då? Jag vet inte... Tror jag låter det ligga där och bubbla lite och se hur det tar sig... Hihi...
Dra iväg med ett tält, lägereld, musik och näää, ingen röka men typ... Haha... Känner för att flumma iväg i livet... Inte röka, det skulle ALDRIG distriktssköterska i mig godkänna men förövrigt, liiite flum... Är det 40-årskris eller singellivet som kör igång allt detta? Det är väl bara att hänga med och se...
Jag funderar på mitt liv de senaste åren, har det varit mitt liv? Eller har jag varit någon annan? Va det bra i relationen eller var det bara "som vanligt"? Ja, det är mkt som snurrar runder och jag väljer att låta de snurra på. Ibland poppar det upp ett svar, ibland får det snurra lite till... Hihihi... Nä... Vi får se var det bär hän...
Nu har jag inte tid till detta mer!!! Mkt att stå i!! ;-)
KRAM
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)