Där står de, det enda man kan ge sin änglatös, lite blommor. Vi hade inte ens ett ljus till henne men som tur var så lyste snön upp det så fint på kyrkogården! Vi kom när det snöade som värst, vi hade varit och firat sonen på restaurang och körde in om på vägen hem. Gula rosor skulle det var sa dottern, det är ju snart påsk. Kan undra om min änglatös satt där uppe bland molnen och skrattade åt oss då vi knappt hittade fram i snöyran! Men det blev en fin stund där i snön, fin men kort, det var ju sååå kallt! Hoppas du blev glad för dina blommor, önskar så att jag hade kunnat ge dig allt det där man vill ge sina barn när de blir tonåringar. Vet inte ens hur hon hade varit, kanske bara velat ha kläder och smink eller så red hon och ville ha nya ridkläder. Eller, ,näää hade det kunnat varit möjligt att hon skulle ha dansat balett näää, det tror jag faktiskt inte.... Spelade kanske golf? Tja, det kan jag ju fundera på.... Får ju inget svar ändå... Älskade änglatös, grattis på 13-årsdagen! Jag ser dig varje dag på min arm och det känns gott i mitt mammahjärta!!!
Denna fredag började med mycket skrovlig sång för sonen. 15 år!!! Helt sjukt! Han fick några presenter, en ny kontorsstol från Ikea och ett presentkort från Hoolister plus ett par kalsonger! Hoppas han blev nöjd. Fick även all plåt till sin A-traktor av sin pappa, det var nog också en toppenbra present! Familjen försvan till skola och jobb och jag slängde ut hästarna och sen tog jag frukost i soffan framför tvn. Där hängde jag nästan hela dagen, snörvlade och snöt mig hela dagen! Tittade lite på datorn och lite på tvn...
Ja, våran soffhund, våran bulldog höll mig flitigt sällskap. Ett tag hade han hela huvudet på datorn och jag kunde inte se alls... Men han värmer gott.
När familjen kom hem så satte jag på mig lite ordentliga kläder, tog 2 Panodil och sen körde vi till Ystad och åt kvällsmat! Det var både mysigt och trevligt.
Lördagen blev en bajstråkig dag. Sambon körde till crossbanan och jag gick mest runt och snörvlade och deppade. Ja, det blir lätt så när jag inte har något att göra och egentligen vet jag inte om kroppen hade orkat med något.... Dock fick jag tummarna loss och följde med dottern ut när hon red sin ponny. Det gick jättebra! Hon red själv i både skritt och trav och fick galoppera lite i lina! Hästen var snäll och jag blev bara liiite nervös i ena galoppen, då började hon kasa och ponnyn surade lite. Förövrigt blev det en riktigt tråkig dag, bläää....
Idag, söndag blev det liite bättre. Har varit hästig med dottern även idag. Roligt när det går bra med hennes ridning. Dock är det så klart en påminnelse över att jag själv INTE kan rida!!!!!! Grrr.....
Nu ska jag berätta en hemlis. Alltså, jag är ju urkass på att hålla tyst om saker så det är väl lika bra att jag skriver det! Jag har bokat läkarbesök för en remiss till operation!! Ska dit den 5/4 och innan dess ska det tas prover och sådant! Vill tillägga att detta inte är slutgiltigt, jag kan hoppa av när som helst men ville ändå sätta igång den bollen, det tar ju lång tid för en remiss att komma till operation! Tårarna kom nästan där på jobb när min goa arbetsvän bokade tiden till mig, ja, bokade faktistk till en på mitt eget jobb men det är en läkare jag känner även lite privat. Jag smsade henne på kvällen sen och frågade om det var ok. Skrev som det var och hon lovade att hon skulle hjälpa mig! Skrev även att jag ville gå till henne en fredag då jag är ledig, tror nog att jag gråter en skvätt hos henne och då är det skönt att inte behöva jobba efter det!
Ja, tror att ett beslut är fattat i min hjärna, jag vill inte ha det så här längre. Jag känner inte igen mig själv längre... Vill bara komma ur detta skal, skal som består av fett och bojor, skal som hindra mig i mitt liv, ett skal som förstör både mitt arbetsliv, min relation med min familj och min egen självkänsla... Tror det är otroligt svårt att förstå när man inte varit här, inte ens min sambo förstår detta. Han tycker inte jag ska göra någon operation men ser han inte vad det gör med mig? Vill han ha det så här? En sambo som spelar oootroligt bra på skidsemestrar, en glad sambo som väntar hemma i stugan, nä, det var jag inte.... Jag la oändligt mycket energi på att se och verka glad och nöjd men jag var inte det, jag var OLYCKLIG!!!!! Olycklig och misslyckad.... Ja, jag tror till och med att jag ser en operation som ett misslyckande... Ett bevis på att jag inte klarar av att gå ner i vikt av mig själv! Sambon tycker att jag ska dricka pulver igen, du har ju klarat det en gång säger han... Jag orkar inte.... Energin finns inte längre. Ja, jag har klarat det en gång men det var innan ännu ett misslyckande, ett jättestort misslyckande! Gick ner 40 kg och sen gick jag upp 45 kg efter det, HUR kunde jag göra det???? Jaaaaa, det fattar jag inte heller.... Jag skäms.....
Ska gå till läkaren, ska även se vad mina prover visar, jag har kanske både högt bltr och diabetes, vad vet jag! Gömma huvudet i sanden klarar jag väldigt bra! Sen kanske jag gör min operation privat trots allt för att slippa vänta... Tänk att få den gjord innan sommaren?? Tänk att kunna rida min häst i sommar?!?!? Vilken lycka!!! Kanske kunna gå i shorts utan att må urdåligt? Bikini tror jag inte på men det är inte heller det viktigaste, jag vill bara kunna göra saker som jag vill göra... Jag vill bara må bra, både psykiskt och fysiskt! Jag märker ju att jag inte ens vill träffa folk längre. Jag tänker hela tiden på det, hur tänker de och hur ser de på mig??? Jag som är så social?? Nää, detta är inte jag längre.... :-(
Så, nu vet ni... Med detta beslut så kan jag se ett litet ljus längre fram... Ja, det låter knäppt men så känns det. Det finns kanske ett slut på detta inom ca 6 månader? Ska jag få chansen sen? Eller ska jag slänga ut pengarna och ta chansen innan dess? Ja, ett beslut i taget... ;-) Först ska jag ta prover och se vad de visar... Känns viktigt på något sätt. Se vad jag har ställt till med förutom mina knän och vrister samt ryggont.... DET behöver jag veta nu! Har jag förstört mer?
Maten denna helg har varit hyfsad. Dock åt jag lite mer mörk choklad än vad jag skulle i lördags. Intallade mig att det skulle höja upp min Seretinhalt lite och göra mig lite gladare! Hihi... Tror det hjälpte lite, känns bättre idag. Hjälpte kanske lite till att förkylningen är lite bättre idag också!
Nu är det måndag imorgon och det innebär nya tag med det mesta. Har 3 pass vattengympa inbokat denna vecka! Såååå härligt. Ser verkligen framemot vattengympan imorgon! Ska gå måndag, onsdag och söndag! På torsdag ska jag och syrran ääääntligen hämta hem vår kära mor, då har hon varit borta i 4 månader, det är väl liiiite väl länge va?? Ska bli gott att se och krama om henne lite på torsdag!!! Barnen har påsklov denna veckan och dottern har kompis här som ska sova över. Det är tjejen som har hästen här och hennes mamma skulle komma upp hit imorgon på dagen så då ska de rida! Första gången dottern rider när jag inte är där och har koll! Men det går nog bra, jag måste släppa lite på allt det där! Men kravet är att det finns en vuxen med i alla fall! Så hoppas det går bra!
Nu ska jag hoppa i säng, imorgon är det en lång dag, jobbar 9 timmar och sen vattengympa! Hoppas ni haft en bra helg, jag tänker i alla fall se till att få en roligare helg nästa helg för denna har allt varit lite tråkig!
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar