Gick upp lite tidigare för min chef hade bett mig komma in till jobb lite tidigare. Vi var ett par stycken att flytta möbler så det gick ganska fort! Sen var det en bra förmiddag. En hel del att göra på morgonmottagningen, förmiddagen hade en avbokning så det var ganska lugnt. Hade min favvisstammis mellan kl 11-12. Barnen har ju påsklov och dottern hade redan ringt en gång på fm och frågat om de fick baka. Medans jag hade min stammis så ringde min telefon ett par gånger, min patient tyckte att jag skulle svara men nää, det var säkert mina barn som ringde om bakning eller att de bråkade eller något... Såååå fel jag hade....
När patienten gått så ringde jag upp sonen, då berättade han att en häst hade gått ner sig i vår mosse. Vi har ett vattenhål/mosse i hagen och vi har staket runt om. De har slängt massa skrot där så därför är det förbjudet område för hästarna. Dock har väl staketet blivit sämre och nu hade en häst kommit in där, ut i vattnet och kom nu inte upp... Sonen sa att det var en svart häst, näää, min prins? Finns två svarta hästar, min prins och den nya inackorderingen... Bad min kollega att ta min sista patient innan lunchen och slängde mig i bilen och körde hem. Såg min prins direkt när jag kom fram, han gick i hagen som vanligt. Sen såg jag eländet, nya hästen låg i det iskalla vattnet och hade frambenen uppe och huvudet och halsen. Resten låg under vattnet. Så klart låg hon bland allt skrot också.... Shit och piss och mög!!
Sambon som redan kommit hem hade försökt få upp få upp henne med våran lilla grävmaskin men det hade inte gått. Han hade ringt 112 så brandkåren var på väg. Jag stannade för att vinka in brandkåren, de brukar ju ha lite problem med att hitta ju... Mycket riktigt, den första bilen susade förbi som vanligt. Jag gick ner på stora vägen och viftade med armarna... Dock kunde inte brandmännen köra ner bilarna så vi fick tag i en som har en STOR lastare och det var med hjälp av denna som vi fick upp hästen! Fyy va nervöst. Under tiden så ringde jag distriktsvetrinären och de lovade att komma så fort de kunde. När hon väl kom upp så gick hon på alla fyra benen, puuhh.... Vi tog upp henne till stallet direkt och in i boxen. På med varmt täcke och gav henne mat. Som tur var åt hon direkt. Vi kunde se ett ganska stort sår på magen och några sår på benen. Tog in hennes två bästa vänner också så hon fick sällskap.
Sen dröjde det länge innan vetrinären kom tyckte jag. Fick ut henne i stallgången och han gav henne lugnande. Han var inte så sugen på att sy ihop såret under magen, han fick gå ut och ringa sina kollegor. Då var jag berädd att koppla släpet och köra iväg med hästen. Men han kom in och skulle fixa det. Vi kopplade vattenslangen och han spolade in i såret en lång stund. Sen bedövade han och sydde ihop och hade ett drän med i såret. Det tog en lång tid men tja, såg fint ut sen tyckte jag. Han lindade ett annat sår sen var resten bara småsår. Vi fick antibiotika som vi skulle spruta henne med om en stund, han tyckte att den var för kall just då! Han sa att de kunde reagera och då trilla därför skulle vi ge henne i boxen men det var mkt ovanligt. Jag har sprutat en hel del hästar och varit med när min extra pappa gjort det många gånger och har aldrig varit med om det....
Vi tog in hästen i boxen och gick in och fikade en stund. Kändes ganska ok då. Dock hade vetrinären inte stelkrampsvaccin med sig så han skulle komma igen. När vi fikat så gick vi ut, jag laddade sprutan och slängde in den i en muskel på halsen. Aspirerade ordentligt och inget blod. Sen gav jag allt och det gick bra. Sen, efter ca 1 minut så blev hästen helt tokig. Sprang runt och trillade en gång. Såg helt groggi ut och jätterädd. Såg ut som om hon blev jätteyr och försökte springa ikapp sig själv. Trillade rejält men kom upp med en gång igen. Jaaa men det var ju klart, som om det inte varit nog för dagen så reagerade hon på antibiotikan. Vi kunde inget göra mer än stå och se på eländet. Fyyy va rädda vi blev. Var mest glad över att vi inte kom i kläm där inne med henne....
Hon lugnade sig efter en stund men var yrslig en bra stund. Hon var rädd och vågade inte röra sig. Fyy alltså... Dock fick vi vänta länge på vetrinären så vi åt kvällsmat och precis när vi skulle ta lite kaffe så kom han. Han informerade att det inte var antiobiotikan hon reagerat på utan en tillsats som kan påverka nervsystemet. Det var inte farligt men risken fanns ju att hon slog sig om hon trillade igen. Han hade recept på en antibiotika som kan ges via munnen... Vi fick själv välja vilket vi skulle ge henne, spruta eller pasta... Det var troligtvis sämre effekt på pastan men ingen risk för reaktionen. Hur katten gör man då? Som tur var äger jag inte hästen så jag slapp bestämma detta. Ägaren får bestämma detta under dagen imorgon! Såå, nu kan man bara hålla alla tummar och tår för att det inte ska bli infektion i såren.... Måtte de bli bra!!! Vi ska lägga om benet varje dag och trycka ut sårvätska från det stora såret. Sen ska dränet ut på fredag och suturerna bort om 10-12 dagar....
Ska fixa staketet i helgen, de får gå i vinterhagen fram tills dess. Herregud, ska sätta dubbla staket där, vill ALDRIG vara med om detta igen... Hemskt!!!!
Maten gick bra fram till lunch. Åt ingen lunch på jobb, hann inte äta någonting förrän vid 15-tiden och då blev det knäckebröd m ädelost... Kvällsmaten blev ok i alla fall... Jaja, inte prio 1 direkt. Blev ingen vattengympa heller, ville inte lämna hästen och ägarna ensamma! Jag hade inte velat vara ensam i deras fall! Så en hemsk dag blev det idag, dock lindrades det lite när jag läste Aftonbladet att en pojke dött i simhallen någonstanns i Sverige, japp, det kunde vara värre......
Håll nu alla tummar ni har för icke infektion i såren på hästen!! Vill bara att hon ska bli bra igen!!!
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar