Kylskåpet är laddat, äggen kokta, matlådan packad och knäckebrödet står i ugnen, imorgon kör vi.... Det kommer att bli bra tror jag allt... Håller som sagt tummarna för det... Har ju gjort dessa starta massor med gånger... Inte helt konstigt att man känner sig så misslyckad och tja, det är liksom svårt att tro att det ska gå ju. Visst, när andra har en 8-10 kg att gå ner så är man ju inte ens halvvägs, inte konstigt att se framåt. Japp, man ska ha delmål, vet allt om det där men jaa, det är dock ändå så att antalet kilon skriker i huvudet... Alla mmisslyckande skriker ännu högre, nu måste jag själv skrika högst, det ska gå, det ska gå skriker jag och försöker överrösta de andra rösterna. Ska försöka stänga öronen för allt annat, det mååste gå...
Frågade en gammal klassvän hur hon gått tillväga med sin magsäcksoperation, vet nämligen att hon skrev egenremiss. Hon förklarade hur hon gjort och jag ska fundera lite på saken... Det tar ju en hiskerlig tid att få en op-tid så man ska kanske sätta den bollen i rullning, man kan ju alltid skita i det om det fungerar... Dock är jag inne på en annan metod än den vanliga, har läst på lite om Sleeve och den tilltalar mig lite mer. Dock är det fortfarande ett stort ingrepp i kroppen.. Men denna metod tycker jag verkar lite snällare till kroppen... MEN först ska jag ta tag i att kolla upp mitt blodtryck som jag är lite orolig för och det är ju lätt uppkollat, bara att be någon på jobb ju... Spark i rumpan där... Får väl också berätta om min gråtattack idag ang detta med vikten. Dottern tjatade om ridning och sambon hängde på... Bröt ihop och skrek till dem att mina ben inte orkade,,,,, Har ont i mitt högerknä och hälsporren i vänster fot, mina ben oooorkar inte.... Jag sa till dottern att jaaa, det är mitt eget fel och jag bad om ursäkt... Skit va ledsen jag blev... Mitt eget jävla fel och det får nu min dotter lida av.... RÖVHÅL!!!! Detta är ju en av anledningarna till att jag nu överväger operation... Lär väl bli en till v 8 då jag förmodligen står och tittar på de andra när de åker skidor och inte kan åka själv.... Hur jag ska förklara det för alla som ska med, nä, kan inte åka för jag är för TJOCK!!! Japp, det är mitt eget fel, jag vet men det hjälper inte ett dugg, det är lika hemskt ändå!! Nog om det.... Blev lite tankar om detta, det är ett så himla svårt beslut..
Då är det nästan vardag imorgon. Barnen börjar inte förrän på tisdag så det är inte riktigt som vanligt. Men för mig är det ju... Fyra dagar man ska stiga upp tidigt, huu... Men tja, det brukar rasla på sen är det helg igen. Går fooort... Brukar ha många bokningar på måndagar så då går det väldans fort. Sen är det ju bara tre dagar kvar ju! ;-) Det finns inte så många planer för kommande veckor. Ska mest komma igång med någon form av träning och fixa maten sen är det mest transportsträcka till nästa semester. Blandade känslor inför den ju... Mest med tanka på skidåningen då ju... Men med lite flyt så lyckas jag kanske gå ner så jag fixar någon timme varje dag... Hoppas på det!!
Återkommer imorgon med dagen meny och ev. träning.
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar